15-årsgräns innebär att man utan vuxens sällskap ska ha fyllt 15 år och också kan styrka detta vid insläpp till filmen. Från och med 11 års ålder kan man i vuxens sällskap se filmer med 15-årsgräns. Som vuxen räknas den som fyllt 18 år. 15-årsgränsen betyder fortfarande att en film har bedömts kunna vara till skada för välbefinnandet för barn under 15 år, inte att filmen är lämplig att ses av en 11-åring i sällskap med en vuxen. Det är den vuxne som tar med ett barn på en film med högre åldersgräns som ansvarar för skyddet av barnet.
11-årsgräns innebär att man utan vuxet sällskap på filmen måste fyllt 11 år. Med vuxen är det tillåtet att från 7 års ålder se filmen.
7-årsgräns innebär att man utan vuxet sällskap på filmen måste fyllt 7 år. Med vuxen är filmen barntillåten. Barntillåten film är tillåten för alla åldrar.
Som biografägare och som arena för publika visningar av film är vi skyldiga att kontrollera att lag om åldersgränserna följs (Lag 2010:1882, §11). Man behöver vara beredd att kunna styrka sin ålder med en ID-handling, till exempel pass.
Många undrar hur åldersgränserna för olika filmer bestäms och vad de innebär. Statens medieråd är en myndighet som granskar filmer för att avgöra om de på något sätt kan anses vara skadliga för minderåriga. Åldersgränserna är däremot inte en rekommendation för vilka filmer som passar en viss åldersgrupp. Statens medieråd avgör efter granskning om en film ska vara barntillåten, tillåten från 7 år, tillåten från 11 år eller tillåten från 15 år. En film som av någon anledning inte granskats får automatiskt 15-årsgräns.
Åldersgränserna är som sagt inte tänkta som vägledning om man vill se vilka filmer som passar yngre biobesökare. Då är det bättre att leta efter genrebeteckningarna “barn” eller “familj”. Dessa markeringar visar på vilka filmer som är avsedda för den yngre publiken.
Vill du veta mer om åldersgränser kan du läsa om det på Statens medieråds webbplats.